Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer Social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse.

Den 1 augusti 2009 trädde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L101, i kraft. Här anges det att hästar ska få sitt behov av Social kontakt tillgodosett. Men vad krävs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? Innebär det att alla hästar måste hållas i flock? Eller räcker det med en annan häst i hagen bredvid? Går det bra att hålla hästen ihop med andra djurarter? Och i så fall vilka djur? Eller räcker det med mänsklig kontakt? Frågorna blir många, både för hästfolk i allmänhet men också för länsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frågan.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

People in Sweden have more and more dogs in their care, and several of these dogs are kept in kennels in back yards for various reasons. According to Swedish animal welfare legislations the need for social contact for dogs has to be met. However, there are few details presented on how to meet the need and when it can be considered satisfied. Does the dog need human contact to fulfill the need, or is the company of other dogs enough? This study aims to specify what can be acceptable when it comes to fulfilling dogs? social needs in accordance with the Swedish animal welfare legislation.

The aim of this study was to understand the contact between foster homes and social workers, by doing a comparison of the social workers and the foster homes experiences of the cooperation that is between them. We started from three main questions to get an answer to our aim, how the foster homes and the social workers experience the organization of the foster care in the Social Service as an impact of the cooperation, what does the foster homes and the social workers experience as a important fact of a successful placement and finally, how does the foster homes and the social workers experience the supporting and controlling contact that is between them. To get our results we based our study on interviews whit four foster homes and whit four social workers. The analysis was based on one theoretical perspective, Skaus (2007) analytical approach for power and help. As a conclusion we have found out, that the organization of the Social Service has significance for the contact between social workers and foster homes.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

En intervjustudie med elever på gymnasieskolan om vad som kännetecknar en bra lärare och hur teaterns verktyg kan främja dessa egenskaper..

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

SAMMANFATTNINGDetta är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden till fysisk kontakt som personal inom barn- och ungdomspsykiatrin gör, utifrån en fiktiv fallstudie. Syftet var också att jämföra om det är några skillnader i ställningstagande till fysisk kontakt beroende på personalens kön, psykoterapeutkompetens och yrkeskategori samt att beskriva hur deltagarna kommenterat sina ställningstaganden. Resultatet visade att kvinnor är mer positiva till fysisk kontakt än män, att sjuksköterskor är mer positiva till fysisk beröring än psykologer och att personal som inte är legitimerade psykoterapeuter är mer positiva till fysisk beröring än legitimerade psykoterapeuter.Respondenterna lämnade kommentarer till frågeformuläret. Dessa har fördelats i fyra temagrupper.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion på Internet för klienter på behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta påverkar klienternas möjligheter att förändra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar på ett behandlingshem där klienterna har fri tillgång till Internet och med en klient på samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmän negativ syn på medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna är att Internet försvårar för klienterna att bryta med missbruksvärlden. Kontakt med vänner och bekanta i missbruksvärlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.